Hoppa till innehåll

Vad vet schimpanser?

juni 28, 2018

Jestanes vad det är svårt att hålla igång en blogg när man inte har krav eller planerar för att skriva… Inget inlägg sedan mars – inte undra på att man aldrig bygger upp någon större läsekrets!

Idag skriver Kalle Sundin på Aftonbladets ledarsida under rubriken ”Schimpanser vet mer om vaccin än svenskar”. Det är ett viktigt inlägg som dock enbart är retorik, och retorik som delvis skadar allmänhetens kunskap kring vetenskapsteori. Det är retoriskt lätt att ta till den typ av argumentum ad verecundiam som Sundin ägnar sig åt i sin text, men som varken bidrar till kunskapsbas eller förståelse. Argumentum ad verecundiam handlar om att man sätter tilltro till en utsaga på grund av från vem den kommer i större utsträckning än vad den faktiskt handlar om. Ett tydligt exempel är den så kallade nobelsjukan, där uttalanden av de som erhållit ett eller flera nobelpris värderas högre än dess faktiska innehåll. Detta omfattar teorin om att vitamin C är svaret för mänsklighetens sjukdomar, framför allt cancer, eftersom Linus Pauling (den ende individ som erhållit två odelade nobelpris) påstod detta innan han dog i sviterna av prostatacancer; eller att Luc Montagnier (som delade ett halvt nobelpris med Françoise Barré-Sinoussi för upptäckten av humant immunbrist-virus) hittat förklaringen till att homeopati fungerar i de elektromagnetiska signaler man anser sig ha detekterat i utspädningar av DNA från bakterier – något han själv inte påstått i den (mest sannolikt via vanity press) publicerade artikeln i alla fall….

Kalle Sundin hänvisar till ett uttalande från Hans Rosling (1948–2017), en hjälte inom epidemiologi, om hans fråga om hur många som vaccineras mot mässling. Vad Sundin dock antingen misstar eller förvränger är Roslings exempel. Rosling ställde frågan:

Hur många av världens barn vaccineras mot mässlingen?

Han angav tre alternativ och fann att (enligt Sundins citat) svenskarna bara angav rätt alternativ i 5% av svaren. Detta kontrasterade Rosling mot att slumpen, illustrerad av valen hos schimpanser, borde ge en korrekt svarsfrekvens på 33% (alltså en tredjedel för de som anser sig något dyskalkyliska). Detta beskriver Karl Sundin som att svenskar vet mindre än schimpanser om vaccinering, något som han förstärker i sin sista mening: ”Förhoppningsvis är vi snart bättre informerade än schimpanserna.” Men Sundin borde veta bättre!

Schimpanserna är varken bättre informerade om vaccination eller vet mer om företeelsen än svenskarna – även om det är ett effektivt retoriskt grepp. Tyvärr vet svenskarna sannolikt lika mycket om retorik som de vet om vaccination… Semantiskt brukar man dela upp begreppet vet i kunskap respektive färdighet. En uppdelning som ofta varken gör till eller från när det gäller betydelsetolkningen hos allmänheten, men för den som vill argumentera utifrån ett mer vetenskapligt perspektiv är både A och O. Schimpanserna i Roslings exempel saknar fullständigt kunskap, såväl rättfärdigad som baserad på förutfattade åsikter, och skall alltså anses representera färdigheten att (som grupp betraktat) helt slumpmässigt välja mellan tre olika alternativ. Till skillnad från dessa primater har svenskarna större eller mindre kunskap om hälsotillståndet i världen och väljer utifrån fakta eller förutfattade meningar andelen barn som vaccineras mot mässlingen. I Roslings exempel – att svenskarna i större utsträckning än schimpanserna/slumpen gissar fel – handlar det alltså om att vi som kollektiv använder oss av bristfällig kunskap om hur många barn som skyddas mot morbilliviruset genom vaccination när vi uppskattar företeelsens betydelse. Det handlar inte om att schimpanserna vet bättre än oss – det handlar om att de inte har någon intelligensinvestering i frågan eftersom virussjukdomen tycks vara fullständigt specifik för släktet Homo.

Kan du skilja fakta från semantik i detta blogginlägg?

Icke-kopplade referenser

Montagnier L, Aïssa J, Ferris S, Montagnier J-L, Lavallée C (2009)Electromagnetic signals are produced by aqueous nanostructures derived from bacterial DNA sequences. Interdiscip Sci Comput Life Sci 1: 81–90.

 

 

Annonser

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: