Hoppa till innehåll

SvD bränner vetenskapligt förtroendekapital

augusti 2, 2014

Normalt sett har det varit kvällspressen som har haft rubrikerna med hela listan, men numer verkar SvD vilja vara med i racet. I den allmänna hälso- och vikthetsen publicerar de nu maten som bränner fett

Finns det något som ska anses vara ett kännetecken för vetenskaplig inkompetens, är det sammanställningar av breda hälsoeffekter av enskilda livsmedel med implikationen att bara man äter dessa kommer man bli intelligent, piggare, snyggare, friskare eller gå ner i vikt

Ur ett vetenskapligt perspektiv finns i just den här sammanställningen också en rad saker som talar om att det inte är något annat än populism och åsikter man propagerar för utan någon som helst värdering av påståendena man gör. 

  1. Man hänvisar genomgående till studier utan att ge någon som helst möjlighet för läsaren att värdera dessa studier. Allvarligast är detta kanske i påståendet att ”vill du gå ner i vikt är det en god idé att ta ett litet glas vin varje dag”, med hänvisning till ämnet resveratrol. Studien på ”över 19 000 normalviktiga kvinnor visade [det sig] att de som drack lite till måttligt var mindre benägna att gå upp i vikt”, men drack de vin? Hur är det med resveratrolhalten i andra alkoholdrycker än rött vin? Har man i värderingen av påståendet tagit hänsyn till att världens med produktiva resveratrolforskare, Dipak Das, fälldes för forskningsfusk och tvingades dra tillbaka över 20 av sina publikationer?
  2. I fallet vinäger hänvisas till en studie på möss utan någon kommentar om huruvida och i vilken utsträckning detta kan anses ha bäring på människor. Vilka doser vinäger har visats ”förhindra ackumulering av kroppsfett” hos mössen? Är det ens möjligt att någorlunda bevara den kulinariska upplevelsen för människor om vi extrapolerar dosen från studien?
  3. I texten om kakao hänvisas till fenoler och deras antioxidanta egenskaper. Att den främsta, och i mitt tycke enda, orsaken till att denna effekt mäts är att det är lätt att göra i provrör! Vilken roll de spelar i människokroppen har visat sig vara mycket svårare att dra slutsatser om. Faktum är att flera antioxidanter, exempelvis betakaroten, E-vitamin och selen (ingen av dessa är dock att klassa som fenoler), har visats öka riskerna för flera cancersjukdomar i vissa populationer (sammanfattat bland annat av Harvie, 2014).
  4. Fler djurstudier används som argument när det gäller honung, som också anges ha ”antibakteriella och antivirala egenskaper”. Det senare påståendet är helt sant, men har ingen relevans för förtäring av honung. Det höga innehållet av sockerarter är uttorkande och förhindrar på så sätt tillväxten av bakterier vid topikal applicering. Att honung dessutom kan sprida bakteriella infektioner till känsliga populationer, så som spådbarn, kan verka motsägelsefullt men understryker ju bara behovet av att i vetenskapliga sammanhang vara försiktig med att dra slutsatser utanför experimentens ramar och förutsättningar.
  5. I texten om C-vitamin skriver man ”2008 slog forskare i Quebec fast att ett alltför lågt intag av ett antal makronutrienter gav en ökad risk för övervikt” vilket kanske är sant, fel eller en missuppfattning. Eftersom vi inte ges mer information om studien, exv. författare och gärna tidskrift, kan vi inte gissa oss till vad detta har för bäring på C-vitamin och fettförbränning. Eller är det bara slapp korrekturläsning? Påståendet följs nämligen av ”till dessa makronutrienter hör C-vitamin, zink, magnesium samt E-vitamin”. Inget av dessa näringsämnen kan klassas som makronutrienter eftersom nödvändiga dagliga intag ligger under eller långt under 0,5 gram! Vitaminer och mineraler är följaktligen mikronutrienter.

Man får naturligtvis pusha vad som helst, men det är synd att använda vetenskaplig retorik med hänvisning till studier utan att faktiskt ta ansvar för underbyggandet av dessa argument. Eller är det som VitaePro-reklamen med herr Wahlgren? Vi nöjer oss med ”eftersom det funkar för mig, bör det funka för dig” – trots att det första varje person som lär sig något om vetenskapsfilosofi eller -metodik får veta att anekdoter har lägst evidensvärde och det finns inget som är så lätt som självbedrägeri i form av confirmation bias. Det tycks alltså som om SvD nu försöker ta marknadsandelar från kvällspressen istället för från DN – och då är det ju reklam och inte vetenskap som kommer i första rummet…

Referens

Annonser

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: