Hoppa till innehåll

Kunskapsläget före eller efter kunskapskraven?

februari 20, 2013

Igår skrev professor Stellan Welin på SvDs debattsida att ”Modernt liv kräver inte så mycket matte”. Han hävdar i sitt inlägg att den sjunkande matematiska kompetensen beror på att eleverna redan har insett att man klarar sig utan djupare kunskaper i matematik. Hans exempel är att färddatorn i bilen kan ju tala om hur långt man kommer på 25 liter bensin om fordonet drar 4 dl milen. Vidare argumenterar han:

Att inte kunna läsa och förstå olika språk är ett betydligt större handikapp i vardagslivet än att inte kunna så mycket matematik. Många elever tycker matematik är svårt och jobbigt. Inte så konstigt eftersom de flesta inte använder sina färdigheter utanför skolan.

Stellan tyckte uppenbarligen inte om matematik i skolan. Han verkar inte aktivt använda matematik i vardagslivet. Och han tycks sakna total insikt i vad en god matematikundervisning lägger grunden för!

Jag erkänner att jag hade ganska lätt för matematik i grund- och gymnasieskolan, men jag erkänner också gärna att jag idag inte rakt av kan lösa en andragradsekvation eller applicera konjugatregeln. Att göra dessa senare operationer skulle kräva en snabb repetition innan de med säkerhet blev rätt utförda. Men denna repetition blir betydligt mindre smärtsam än projektet att ta sig an Le Bicyclette Bleue trots samma avgångsbetyg i både matematik och franska (i vars kurs romanen dessutom ingick)…

Dessutom undrar jag om Stellan har funderat på vad man som person blir utlämnad till utan en hyfsad matematikförståelse i dagens moderna samhälle. Ta bara opinionsundersökningar – även i min generation finns gott om folk som inte förstår skillnaden mellan procent och procentenheter i de politiska partiernas ständiga tävlan (kan naturligtvis även appliceras på bolån, realisationserbjudanden och andra vardagsfenomen). Eller det här med trendspaningar – vilket sällan handlar om vad kännarna tycker du ska köpa för säsongen. Så mycket idag handlar om trender, vilket bör handla projektioner baserade på derivator av deskriptiva data eller statistiska behandlingar av fördelningar. Saknar man informationen om den matematiska skillnaden mellan metoderna blir ju beslutsstödet lika bra om man frågar Sajda.

Visst behöver man inte kunna speciellt mycket matematik för att överleva i dagens samhälle, men för mig handlar det om en aspekt av informerat samtycke – sänker vi kunskapskravet till de fyra räknesätten får vi räkna med att den som är nöjd så saknar information för att ta ställning till låneerbjudanden, investeringsmöjligheter och vetenskapliga resultat (för att skrapa på ytan). Men så kommer jag ju från en vetenskapsbakgrund baserad på matematik och inte från en tradition av kulturella överenskommelser…

Annonser

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: