Hoppa till innehåll

Idrott och läkemedel…

september 24, 2012

…borde jag inte uttala mig om alls eftersom idrott är en enda stor vit fläck på min inre karta sedan jag överlevt gymnasiet. Men med det sagt kan jag inte annat än kommendera pensionerade professor Per Renström (idrottsmedicin, KI) för hans uttalande i DN-artikeln ”Barn tävlar på piller trots ökad skaderisk” där han enligt journalisten Lisa Edwinsson hävdar ”att många av de risker som beskrivits i medierna är ‘skräckhistorier'”.

Jag ska börja med att säga att jag håller med artikelns intentioner (varning för bias i och med min idrottsfobi) – det är olämpligt att idrotta med antiinflammatoriska läkemedel i kroppen, särskilt om man är ett barn! På något sätt känns det naturligt att vara extra försiktig när man upplever smärta, och tar man bort denna signal ökar riskerna att förvärra eller erhålla nya skador genom en ökad aktivitet. Jag tror dock att det är aktivitetsriskerna som är större än de farmakologiska riskerna vid enstaka användning.

Det har den senaste tiden dykt upp flera ”risklistor” för antiinflammatoriska läkemedel. Hos källor som har en avog inställning till läkemedel, konventionell medicin eller bara är konspiratoriskt lagda mot BigPharma, poängteras att dessa läkemedel kan leda till ond bråd död i stroke och akuta magsår! Risken kan till och med vara dubbelt så stor som om man inte tar dessa mördarpiller! Som vanligt finns det korn av sanning i propagandan, men efter att ha studerat litteraturen kan man inte annat än att hålla med professor Renström – mycket är inte annat än skräckhistorier…

I Sverige finns fem receptfria antiinflammatoriska läkemedel av så kallad NSAID-typ: ASA (acetylsalicylsyra), ibuprofen, naproxen, nabumeton och diklofenak. Inget tyder än på att dessa i någon större utsträckning påverkar dödligheten i Sverige, även om statistiken jag har tillgång till ännu inte har hunnit i kapp försäljningsstatistiken. Enligt dödsorsaksregistret 2010 föll dödligheten relaterad till magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar med 15% i jämförelse med 2009, och en trend med minskad mortalitet kan ses alltsedan 1994. Blödande magsår orsakade av NSAID är en risk, men dödligheten tycks gå ned och för tillfällig användning torde risken vara liten. Samma trender gäller hjärtinfarkter och sjukdomar i hjärnans kärl – de blir långsamt sällsyntare som dödsorsaker i den svenska befolkningen. 

Betyder detta att det är fritt fram att knapra piller mot smärta och stelhet (eller använda de där målsökande innehållet i klettuberna)? Naturligtvis inte – rationell läkemedelsanvändning handlar om rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle och under rätt behandlingsperiod. Det låter lätt men har visat sig vara ack så svårt. Och då blir det inte lättare av ”vet du hur farliga dina mediciner är”-rapportering i kvällspressen.

Det finns en ökad risk för stroke om man äter vissa NSAID-preparat enligt vetenskapliga studier. Men risken är liten och i undersökningar som har studerat tillfällig användning ses ofta ingen riskökning alls för ASA, ibuprofen och diklofenak (den sist nämnda är dock ”värst” av våra receptfria substanser). I en del studier ses till och med en lägre frekvens av stroke hos användare av vissa NSAID (exv. naproxen och ASA). Vi använder ju också på goda grunder låga doser av ASA för att minska risken för en ny stroke hos patienter som redan har haft en. Risken med de flesta läkemedel handlar om exponering, alltså sambandet mellan dos och dosering – ju högre dos desto större risk, ju längre medicinering desto större sannolikhet att drabbas av en allvarlig biverkan. Debatten om riskerna med NSAID faller ofta tillbaka på uppgifter som publicerades i ansedda tidsskrifter som JAMA, New England Journal of Medicine och BMJ, exempelvis citeras ofta uppgiften om 16500 döda per år och upp till 100000 sjukhusinläggningar bara i USA. Vad som ofta dock inte förs fram är att dessa uppgifter baseras på uppskattningar och rör patienter som inte tar en tablett NSAID vid ett huvudvärkstillfälle, utan det rör patienter som är kroniskt sjuka i inflammatoriska sjukdomar som exempelvis artriter.

Så – det finns risker med läkemedel, till och med om de är receptfria, och det finns risker med idrottsutövning (antagligen betydligt mindre än de jag intalar mig). Kombinationen bör nog undvikas i mesta möjliga mån, särskilt om det är fråga om yngre människor. Finns det ett behov av att minska tillgängligheten på NSAID på grund av riskerna? Inte om användarna följer råden i bipacksedel och från läkemedelskompetent personal. Använder man receptfria läkemedel kontinuerligt bör man diskutera saken med en läkare – kanske är problemet inte det du tror…

Annonser

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: