Hoppa till innehåll

Aftonbladet fortsätter skräckpropagandan…

juli 5, 2012

Fästingar är ett aber och ett ihärdigt rykte hävdar att deras utrotning inte skulle leda till några större konsekvenser ur ett biodiversitetsperspektiv. Så varför finns de? Bra fråga, och en fråga som inte egentligen har med innehållet i detta blogginlägg att göra. Denna bakgrund gör det dock ganska tacksamt för journalister att blåsa upp fästingarna som den ultimata sommarplågan. Vilket nu Aftonbladet har gjort…

Den 4 juli publicerades på webben ”Fick blodpropp – av fästingen” med underrubriken ”Ny skräckbakteria sprids i Sverige”. Klassisk rubrikretorik, men vilket är det underliggande vetenskapliga stödet? Inte så skräckinjagande i själva verket!

2004 föreslogs att en bakterie hittad i fästingar, först isolerad 1999, tillhörde ett nytt släkte som fick det föreslagna (Candidatus) namnet Neoerlichia. Det dröjde sedan 5 år innan denna bakterie kunde kopplas till något sjukdomsfall överhuvudtaget – en svensk man med kronisk leukemi vars infektion fastslogs på Sahlgrenska 2009. I översikterna från såväl svenska som europeiska smittskyddsmyndigheterna 2011 rapporteras åtta bekräftade fall av Neoerlichia-infektion hos människa i världen. Sju av dessa fall handlar om patienter med allvarliga underliggande sjukdomar eller immunomodulerande behandling. Fyra patienter har haft blodproppar som manifestation av infektionen.

Fästingar är smittspridare av flera bakterier av vilka Borrelia är den mest kända. Neoehrlichia tillhör samma grupp som två andra släkten som ibland orsakar infektioner hos människa Ehrlichia and Anaplasma. Dessa tre senare är obligata intracellulära parasiter och Neoehrlichia verkar ha en förkärlek för cellerna i blodkärlens väggar, medan Ehrlichia och Anaplasma föredrar de vita blodkropparna. Symtomen på infektion är främst allmän sjukdomskänsla och influensaliknande besvär och de flesta tycks tillfriskna utan behandling.

Så hur rädda ska vi egentligen vara för denna nya ”sommarskräck”? Det är svårt att säga just nu. Diagnosticeringen är inte lätt med diffusa symtom, missade fästingangrepp och intracellulära parasiter. Troligen finns en viss underdiagnosticering. Det här är saker som vi idagsläget inte vet, men vad vi vet är att:

  • Neoehrlichia tycks finnas hos 8-10% av fästingarna i Europa, Japan och Nordamerika.
  • litteraturen har inte översköljts av fallrapporter sedan humana infektioner bekräftades 2009 (inga nya rapporter än de ovan enligt sökningar i PubMed eller med GoogleScholar).
  • den absoluta majoriteten av patienter har haft allvarliga störningar i immunförsvaret (inklusive det rapporterade fallet om infektion hos hund).
  • i Nederländerna är risken att drabbas av symtomatisk infektion från någon fästingburen bakterie mindre än 1 %.

Så trots de allvarliga konsekvenserna för det fåtal drabbade som bekräftats tycks denna infektion i grunden vara ganska beskedlig. Framtiden kanske kommer visa att dagens kunskap är otillräcklig – men inte stödjer den Aftonbladets rubriksättning…

 

  • Andersson M, Råberg L (2011) Wild rodents and novel human pathogen candidatus Neoehrlichia mikurensis, Southern Sweden. Emerging Infectious Diseases 17: 1716-1718.
  • Kawahara & al. (2004) Ultrastructure and phylogenetic analysis of ”Candidatus Neoehrlichia mikurensis” in the family Anaplasmataceae, isolated from wild rats and found in Ixodes ovatus ticks. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 54: 1837-1843.
  •  Rar V, Golovljova I (2011) AnaplasmaEhrlichia, and ”Candidatus Neoehrlichia” bacteria: pathogenicity, biodiversity, and molecular genetic characteristics, a review. Infection, Genetics and Evolution 11: 1842-1861.
  •  Tijsse & al. (2011) Small risk of developing tick-borne diseases following a tick bite in the Netherlands. Parasites & Vectors 4: #17.
  • Welinder-Olsson & al. (2010) First case of human ”Candidatus Neoehrlichia mikurensis” infection in a febrile patient with chronic lymphocytic leukemia. Journal of Clinical Microbiology 48: 1956-1959.

 

Annonser

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: